
I år fyller Mariestad Rotaryklubb 75 år.
Det var den legendariske länsjägmästaren Carl Gustaf Chöler, som hade tyckt att det förelåg ett uppdämt behov av insatser inom olika delar av samhällslivet. Han hade fäst sig vid Rotarys internationella karaktär och dess syfte att verka för fred och förståelse mellan folken, oberoende av ras, religion och politisk tillhörighet och tog därför initiativ till att bilda klubben.
Charterdatum är 23 februari 1949 men invigningsfesten fick vänta till hösten samma år, nämligen den 31 oktober 1949. En högtidlighet ägde rum i självaste domkyrkan, och i Stadshotellets lyxiga festvåning bänkade sig omkring hundratalet rotarianer med damer, ”i civil högtidsdräkt men utan ordnar”.
Det gick lite strängare till inom Rotary på den tiden. Veckobreven skulle skrivas omedelbart och med skäligen enkla metoder mångfaldigas för att vara distribuerade inom en vecka. Det gällde att hålla sin närvaroprocent – det sägs att en för övrigt energisk sekreterare fick sluta sitt Rotaryengagemang på grund av att han inte kunde klara sin närvaroprocent på grund av sina tjänsteresor.
Vad sysslade man med i Rotary i Mariestad under de första åren? Det allra första anförandet i vedertagen mening hölls av stadsläkaren Åke Lindgren, som behandlade hur man skötte staden och dess naturskönhet. Detta blev något av en startsignal för det intresse som klubben visat stadsplaneringen under åren. Hans propåer gick vidare genom den också legendariske stadsfullmäktigeordföranden Axel Fjellman, och vad det än beror på har stadens utseende förändrats under åren.
Det var högtidligt i Rotary på den tiden. Vid 10‐årsjubileet var det fullt pådrag med frackar, teater och landshövding. Formellt var det också - ritualen vid veckomötena var noggrann.
Landstingsdirektören Erland von Hofsten och överläkaren Gunnar Bauer berättade om sina resor i USA, generalen Folke Högberg om sina uppdrag i Egypten, och länsarkitekten Edgar Haasum om vår koloni S:t Barthélémy i Västindien, där hans farfar var Sveriges siste guvernör.
Celebra besök hade klubben också. Den kände professorn i semitiska språk H. S. Nyberg, som inom parentes varit Rotaryguvernör, besökte klubben. Det vore skada, att i detta sammanhang inte nämna ett citat av denne genomlärde man: ”Rotary är en levnadsfilosofi, icke en filosofi i vedertagen bemärkelse, ty den löser icke på teoretisk väg någon av tillvarons gåtor. Den anvisar istället en praktisk väg att komma till rätta med levnadens problem”
Polio‐Plus‐kampanjen hade sitt svenska ”centrum” i Mariestad, i och med att PDG Fredrik Sandsten genomförde ett verkligt beundransvärt arbete med insamlingar.
Den första kvinnan togs in i Mariestads Rotaryklubb den 28 oktober 1989 vid klubbens 40‐årsjubileum. Det var skolinspektören Maud Gawelin, troligen också den första damen i hela distriktet. Sedan har antalet ökat, och Mariestad ligger bland de främsta i ”dam‐ligan”, om inte allra främst.
En lång rad av utbytesstudenter har vår klubb haft ansvaret för, och denna verksamhet har varit stimulerande och nyttig, förhoppningsvis i första hand för studenterna men också för klubbkamraterna, som genom information från sina skyddslingar fått reda på skillnaderna mellan att vara gymnasist i olika länder.
Källa: Nils Karlbergs läsvärda sammanställning inför 50-årsjubiléet 1999.